Två städer

Eva Susso

Rabén&Sjögren

Det var fruktansvärt hett den sommaren och första gången Leon var kär. En kväll när gänget träffades vågade hon be Leon lägga huvudet i hennes knä, men Leon vågar inte göra något tillbaka, så dagen för katastrofen så hade hon varit med en annan kille. Leon var fruktansvärt arg och besviken på sig själ och stod framför garageporten och sparkade ursinnigt på bollen!

Då brakade det till och himlen öppnade sig, ett sotigt regn piskade, allt skakade till. När regnet upphörde var det så tyst, så tyst. Allt var skövlat och det som fanns kvar var insmort med sot!

Han rusade ner i källaren och upptäckte att en av valparna hade överlevt. När han står där börjar huset skaka igen och allt flyger ner på golvet. Han lyckas ta sig upp för trappan och då ser han att allt, precis allt har förändrats. Det enda som finns är högar med bråte och avgrundsdjupa sprickor. Allt har bara ryckts bort, hela hans gamla värld har försvunnit.

Nu börjar hans vandring för att hitta andra överlevare.

Litteraturpedagogen